Last Leg

Vi lämnade Inverness med tidvattnet den 23:e maj och kom ut i en vik som var djup så det räcker, tog nästan ett dygn med dålig vind att ta sig ur den, 520 nm till WP vid insegling Udevalla men då gick kursen rätt över Norge, kommer att gå tungt sa Arne, ja vi får väl göra en liten sväng runt Norge.
Kom fram till Oljefälten, borrtorn överallt och servicebåtar runt, Norrmännen hade skapat ett telefonnät därute så plötsligt så funkade mobilerna !, det var restriktioner för avstånd till borrtornen, man får inte komma närmare än 2,5 nm då kommer vaktbåtarna o jagar bort oss, vem har gett dom tillstånd att bygga alla dessa torn, det är hundratals ? inte vi seglare i alla fall, Gud kanske.
På grund av den obefintliga vinden så körde vi motor i två dygn varför vi beslutade att gå in i Egersund i Norge o tanka.

Oljeplattform, en av väääldigt många.



Gick upp i byn o frågade om generatorremmar mitt problem från England, javistt du har biltema där uppe, gick dit, hur många ska du ha !! vi cet inte hur lyckligt lottade vi är som kan gå ett varav runt kvarteret o i stort sett köpa vad som helst.
Drar direkt vi har tankat o fixat mot Udevalla, ingen vind motström, träligt men till slut kom vi fram till inseglingen och började resan upp till Uvalla i en stenlabyrint, vi var framme vid bryggan kl 0100 och förtöjde därmed var Carribean Tour avslutad, jag kommer att segla hem båten till Hjälmaren i Juni och förhoppningsvis komma hem den 11:e Juli dvs samma datum som jag stack.
Kommer att förbereda ett föredrag om min segling med fokus på material som inte pallar, leverantörer, bemötandet från Tull i olika länder osv ta kontakt på:
 kristerc.jakobsson@hotmail.com

Svensk Granit, känns tryggt.

Kommer att skriva ett avsnitt till som behandlar material, försäkringar, bemötanden från Tull, detta i första hand för presumtiva långseglare (vilket dom flesta av oss är)

Scotland

We left Milford Haven with tidewater may 16 th and hedding for Adrishaig and Crinan Canal, obout 300 nm bethween two and three days.
Och för en gång skull hade vi flyt ha ha, vi prickade tidvattnet i stort sett hela vägen, det är en enorm skillnad att gå mot alt med strömmen. den kan bli flera knop på vissa ställen och kan skapa en mycket dramatisk sjö, kortet varnar på flera ställen för overfalls, men det kommer att bli värre, vi ska så småning om passera det berömda Corryvreckan vilket ska var det fjärde värsta tideracet i världen.
Men nu var det Crinan kanal som gällde, kom fram på eftermiddan, vattnet såg lite lågt ut men vi provar, gick inte alls Cattis stannade direkt utanför vågbrytaren o där var det stopp, gick ut på redden o droppade ankaret.
Efter några timmar såg det bättre ut o vi gick in till en vänte brygga som ligger direkt utanför slussen, det låg redan en Engelsman där men vi fick ligga på utsidan, slussen öppnar inte förräns i morgon, gick upp på den lokala puben o skröt lite om att vi kom från Carribean, bra status.
Började slussa 8,30 på morron och gicg igenom ett Vårfint o blommigt landskap, Rodohdenron växer vilt här, gammalmodiga slussar med en hävarm som man öppnar o stänger med.
Gick direkt ut vid Crinan och till Oban som är en liten stad som ligger på vägen till Cal Ch, på vägen passerar vi Corryvreckan vilket bara namnet ger rysningar, men det var lungt väder o inte särskilt dramatiskt.

 Arne stänger en slussport, kan vara rätt så tungt.


Vi lämnar Oban tidigt på Morron efter att ha hälsat på tjejerna på skolfartyget Älva som vi träffade på Azorerna, o går till Fort William som ligger i början på Calledonian Channel.
Ett fantastiskt landskap öppnar sig med berg som blir högre o högre ju närmare vi kommer FW, på slutet är bergen snötäckta o jag säger till Arne, ser jag i syne eller är det en öppen skidbacke där, vi kollar i kikarn men är inte riktigt säkra, frågar folk på puben på kvällen, jomenvisst dom åker för fullt, HUR MÅNGA ÄR DET SOM VET ATT MAN KAN ÅKA SLALOM I SKOTTLAND DEN 20:E MAY.
Nåja när den första häpenheten lagt sig så var det dags att börja slussa, frågar slussvakten var man kan köpa en Skotsk gästflagga, vänta säger han o kommer med en som jag får gratis !
Här är det andra grejor, hydrauliska slussportar o luckor, vakterna trycker bara på en knapp och i en sluss där det är en bastant o bestämd dam som vaktar går hon o hämtar något o klistrar på våra med slussare, det är en guldstjärna som man får om man har flytväst vilket vi naturligtvis inte har, stannar mitt i kanalen när slussvaktarna tar kväll o går på puben (börjar bli lite tjatigt) o träffar ett gäng Skottar med en motorbåt som vi sitter o pratar med till sena kvällen.
Iväg igen dan därpå och kommer "ned" i Loch Ness där odjuret ska finnas, ser inte till ngt sådant men däremot en turistfälla av största klass, den gamla riddarborgen Urguhart Castle där vi lägger oss på svaj o ror iland, undra hur länge det dröjer innan ngn kommer o ska ha pengar säger jag och mycket riktigt en mycket artig man berättar att vi ska gå upp till entren o pröjsa 7 pengar var.
Kliver runt i slottet med alla turister, mycket sevärt slottet alltså men när man ska käka så ger vi upp, det är en kö som är alldeles för lång för vårat tålamod så vi drar.
Går till Inverness som är slutänden på kanalen o går ut i sealocken 14,30 vilket passar med tidvattnet, man hade hissat tre flaggor vid sidan, Svensk Engelsk o Skotsk, frågar om den Svenska är för vår skull, javisst säger slusskillen justa killar Skottarna.

Milford Haven

Vi har nu legat i Milford i fem dagar och jag har fått möjlighet att se omgivningarna detta på grund av att jagandet efter båtprylar fortsätter, jag har försökt köpa en ny rem till generatorn som börjar bli lite sliten, åk till nästa stad och dael sail säger man till mig.
Hojar iväg på min lilla cykel, det är fem mil !! som tur är så är det Engelska mil, kommer fram till shopen, nää en sån där måste jag beställa säger killen, hur lång tid, fem arbetsdar, nej då köper jag en i milford.
Frågar i en bilverkstad, nej, en verkstad som servar o säljer generatorer, nej till slut får jag tips om ett företag som heter Tom Smith men det ligger fem mil norrut !!
Cyklar igenom ett mycket fint naturområde o kommer fram till en ruin där man har inrett en pub i gammal stil, hittar en fin liten väg som går liksom i ett dike, det är vallar med växtlighet på båda sidorna.
Efter en timmas cykling ger jag upp klockan är sex o det gör ont i A, det luktar vääldigt konstigt här, det finns flera raffinaderier här och jag tror inte att dom är så där jättekul ur miljösynpunkt.
Skruvar dit den gamla remmen, hoppas den håller till Sverige där man kan köpa en i varenda mack.
Men allt är inte dåligt här, det är en fantastisk natur, dom snackar två språk varav det ena är totalt omöjligt att förstå, kanske ett arv från Vikingarna som kom hit på 1000 talet och faktiskt en del stannande för gott här.
Det finns ett fantastiskt museum med en variant på en Svensk flagga utanför, vad är det för flagga frågade jag på museet, den första gubben visste inte men den andra berättade att det var landskapets flagga och det blå upptill symboliserade himlen, det gula solen och det bå i botten havet, det är vår flagg också sa jag lite stolt.
Har kollat på Gribben o dom sista prylarna till båten kommer imorron Onsdag så då drar vi norrut, planerar att gå via Crinan Channel till Caledonian, det ska vara mycket naturskönt där vi får se.

Svensk Flagga ?

Snacka om rotvälska, jag hade inte en aning om att det fanns två språk här men så är det, alla skyltar har dubbel text.

Fitroy

After 11 wet days and night we have to change our goal to Milford marina because we have a bad weather forecast, but Milford in Wales is ok so we stay here for a couple of days.
Men åter till San Miguel på Azorerna , en mycket trevlig ö med varma källor som man kan bada i, blommor i en parkliknande miljö efter vägarna Lotta var salig, men till slut var vi tvugna att lämna och den här gången hade vi fått med en segelluffare av den äldre modellen, Marie från Holland en Fd arkitekt hängde med, skepparn var skeptisk men det visade sig att hon var tuffare än hon såg ut, kunde inte segla men satt sina vakter i ösregn o 15 m med brott över båten, även en viss fuktighet kunde man märka i hennes koj, (hon bodde i A hytten).
Nåja den 7:e fick vi följande på Navtexen: Gailwarning Fitroy Sotherly gale force 8, det finns ett område utanför Biscaya som sträcker sig från engelska kanalen till i höjd med Spanien som heter Fitroy på vädergrekiska och där var vi !!
Vinstyrkan anges i Beaufort och 8 som angavs i det här fallet finns en del förståsigpåare att det inte finns men tyvärr den går till tolv och när man slår upp Reeds Almanc vår bibel läser man följande:
Force 8 17,9-20,7 m/s, tack för det den var åtminstonde från syd tröstade vi oss med.
Vi sjösurrade, kokade vatten, fyllde på spisen o laddade batterierna och väntade, inget hände vinden ökade sakta 10-11, när jag gick av kl 10 blåste det 13 vilket vi är vana vid, somnade sött i min koj.
Kl 12 väcker Arne mig, du får komma upp o hjälpa till att stryka storen, det blåser 19 ööh det tar en stund innan man får på sig alla kläder och vaknar, kolsvart ösregnar och som sagt 19 m, tänder spridarbelysningen, nattsynen spelar ingen roll när man inte ser fockmasten, sjön bryter över båten och att gå upp o ta ner (man kan reva från sittbrunnen men ta ner helt måste man upp på däck) och det är en rysare, går man överbord är chansen att man hittar den väldigt liten.
Arne kopplar o går upp, jag höjdar o sköter fallet och skotet så vi lyckas få ner storen reltivt lätt, beslår och försöker komma på kurs.
På grund av den starka vinden har auton problem och vi snurrar runt två ggr (mycket vatten i Akojen) men till slut kommer vi på kurs och hon gör 7 knop med bara Storstäng o Klyvare.
Dagen efter får jag ett sms från Lotta att vinden kommer att vrida till Nord o öka till 20 !!
Gå österut är hennes råd, där är vinden so, det är inte så svårt att lyda det rådet så vi lägger om och går åt frl håll.
Lotta o Gribben hade rätt så bara efter några timmar kom sydosten med 10-13m o vi kunde rulla ut o hissa en revad stor-
Sedan lullade det på några dagar vi korsar engelska kanalen med alla fartyg att hålla reda på kom in i ett helt stim av fiskebåtar som trålar i tre knop med enorma lampor som blänar om man komme för nära.När vi har 200 nm kvar kommer en ny inte så kul prognos på Navtexen, NV strong Gale och anticyclone ? Anticyclone låter lite dramatiskt men jag har varit ute för det tidigare och slagit upp det i min utmärkt bok Sjötermer på Engelska en AC är alltså högtryck ! vilket vi inte har sett på länge.
Men med tanke på vindprognosen skippa vi Liverpool o går till Milford istället, en stor Kommersiell hamn med en massa pirar som tar emot gasfartyg, ser inte så kul ut men segelhamnen är helt ok, fina duschar o toa, tvättmaskin o all faciliteter-
Pga tidvattnet så kommer man bara in o ut ur hamnen vissa tider så vi får ligga en timme o vänte vid en sluss för att komma in i hamnen, träffar vakthavande Mac Donald ( vad annars) som skakar labb o säger welcome to Wales, det känns rätt bra med vänliga människor.
Hojar runt lite (letar båtdelar, vad annars) Det är Svensk försommar med blommande Magnolia, syren o tom maskrosor, solen skiner o trastarna sjunger, vi kommer att få vänta några dar pga att dom hade inte impellern som jag behövde i lager, impellern är till tömningspumpen till hålltanken, vi har bränt två vilket innebär att det går inte ett tömma tanken och därmed inte att använda toan (hink) blääh, men det grejar sig och i mitten av nästa vecka drar vi mot Calledonian Channel där Anders kommer att ansluta o segla med till Gbg.
Det kan bli ett särskilt nummer, nordsjön kan vara rätt så tuff om den sätter den sidan till men vi ska inte vara i Sverige förräns i början på Juni så det grejar sig nog, återkommer om det.

Utsikt från en PUB i Milford Haven