Dockan

Lördagen den 6:e Oktober var det dags, för första gången skulle Cattis in i en docka, i detta fall den gamla fartygsdockan i Hjälmare Kanal, en kulturpryl i sig, byggd 1820 och därmed snart 200 år! still going strong, jag tror vissa delar fortfarande är original.
Kl 0400 öppnade Sluss- Janne luckorna och började fylla på vatten och redan vid 8-tiden kunde den första båten gå in, det var vi på Catalina som skulle ligga längst in i dockan, vi var lite skeptiska till djupet men det var inga problem det var 2,5 m djupt så Cattis gick in utan problem.
Vi la henne på den i förväg inplanerade platsen, dom andra båtarna gick in och man började tappa ur vattnet, det tog lite längre tid men ca 1500 var båtarna på botten och man kunde pacera ut stöttorna.
Ett projekt som ska ske i vinter är modifiering av kölen, nu när hon låg på betongslipers var det lätt att mäte det verkliga djupgåendet och det var faktiskt lite mer än 2,30, ska korrigeras till ca. 2 m vilket räcker vääldigt bra på Hjälmaren, detta uta att förstöra båtens segelegenskaper.

 

Catalina i Dockan

 Fullt med Vatten

Föredrag om seglingen

Söndagen den 30:e September kl 18.00 håller Kaptenen och förhoppningsvis en del av besättningen föredrag i Hampetorps Föreningsgård, meningen är att det ska vara en dialog med i första hand presumtiva seglare men naturligtvis är alla välkomna, jag har räknat med att det tar c.a. två timmar med en kaffepaus i mitten av snacket.

Last Last Leg

Jomenvisst, vi var inte riktigt hemma än, det är ca 700 nm från Udevalla där Cattis låg till Hjälmaren o Fiskeboda som är vår (nya) hemmahamn. Vi drog iväg från Udevalla den 12:e Juni ,gick till Stenungsund för att uppleva gamla minnen (kaparn jobbade där på 70-talet) det var sig likt, den kemiska industrin såg lika mysig ut som tidigare, fiket fanns kvar men haket där vi käkade var borta.
Träffade Kurt som jag hade träffat på Azorerna och vi satt o berättade historier för varandra på kvällen, han planerade att gå söderut igen senare i sommar, Kanarieöarna och kanske Azorerna som vi båda tyckte var väldigt trevligt och bra.
Fortsatte till Göteborg o lilla bommens hamn där jag för första gängen på Caribb eskadern blev hotad av en man som tyckte att hans flickvän skulle få kissa ifred på bryggan där min båt låg !! dålig gästhamn med en hel del klientel som man helst inte vill ha på bryggan, dyrt dessutom.
Vi gick till en liten ö i Gbg södra skärgård som heter Vrångö, är det för ni är så vrånga frågar jag den kvinnliga hamnchefen, tror du att jag hört den förut sa hon då, men det var dom inte . vrånga alltså utan en mycket trevlig hamn o det gick att tanka med Euro som jag hade lite kvar sedan AZ.
Gick vidare till Varberg som har en mycket fin fästning, det tyckte nog inte dom fångar som satt där tidigare men vi var mycket imponerade av den och den utställning som fanns där, sandstranden var inte lika kul då mycket av sanden hamande i Catalinas sittbrunn, ruff, i smöret ja överallt i hela båten o det finns kvar en del fortfarande.
Nåja vi drog till Halmstad för att handla o kolla om vi skulle se Gessle, handlade och såg en båt som hette Joyraide, kanske var G.s, gick på fel sida i utloppet o körde på grund för andra gången, (första i Göteborg).
Gick förbi Kullens fyr som mycket väl skulle platsa på höga kusten, blev så imponerade så vi gick in i Mölle för att kolla på fyren, hittade en stig som man gick till fyren, Lotta tyckte det påminde om Mount E, men så farligt var det inte, en lång promenad i alla fall, firade midsommar i ösregn i hamnen.
Fortsatte till Ystad en relativt lång segling för denna semester och råkade ut för den allvarligaste fartygsincidenten på hela resan, en färja styrde rakt på oss och när han var ca. en kabellängd från oss tänder sin strålkastare och fortsätter rakt fram, Lotta väcker mig och vi lyckas gira med ett fartyg som gör 20 knop alldeles framför oss, dåligt sjömanskap tycker jag.
Låg i Ystad ett par dar med en kuling som tjuter i riggarna, hade Arne varit med hade vi nog gått för det var rätt riktning o Cattis gillar lite vind.
Men vi avvaktar o drar vidare när vinden lagt sig, går till Ölands norra Grankullaviken som är Kaparns favvo, dock inte Cattis, hon fastnar redan före prickningen in till stenbryggan.
På Hanöbukten får vi syn på ngt mycket egendomligt, det ser ut som en gul brygga som ligger i vattnet, jag trodde att den bogserade av en trålare som vi såg i lä men efter att vi hade passerat den och vi tittade akterut såg det ut som den låg kvar, mycket egendomligt flytetyg.
Tillbingade ett par dar i Grankulla viken, tog bussen in till Borgholm o shoppade lite, drog vidare till Södertälje där vi inspekterade Second Life, en båt som tillhört ett par från Hampe vår by, hon ser ut som ett spökskepp med alla prylar kvar på däck sedan kanske femton år, synd på en så fin båt.
Träffade Saga på Mälaren o berättade lite gamla historier o grillade för andra gången sedan Holland.
Sedan var det "bara" Hjälmare kanal kvar, den var inte på sitt bästa humör, vi fastnade överallt men som tur var så var våra medslussare lugna o hjälpsamma, dom fick hjälpa till att dra i fallen så att Cattis gick över grunden så till slut kunde vi glida ut på Hjälmaren vår barndoms hav vilket kändes rätt bra och vi la till i Fiskeboda hamn utan några större ovationer och därmed är vi definitivt hemma och ska försöka laga alla prylar, klippa gräs o promenera vovve som dom flesta medelsvennson gör.

 Lotta o Evert i Göteborg

Sjöbod på Vrångö

"Brygga" på Hanöbukten.

Cattis i Grankullaviken.

Nästa år så går Eskadern till ST Petersburg i Ryssland, jag kan rekommendera den för vi har varit där förut, en fantastisk stad med palts med tak av guld, välkommna att delta.

Last Leg

Vi lämnade Inverness med tidvattnet den 23:e maj och kom ut i en vik som var djup så det räcker, tog nästan ett dygn med dålig vind att ta sig ur den, 520 nm till WP vid insegling Udevalla men då gick kursen rätt över Norge, kommer att gå tungt sa Arne, ja vi får väl göra en liten sväng runt Norge.
Kom fram till Oljefälten, borrtorn överallt och servicebåtar runt, Norrmännen hade skapat ett telefonnät därute så plötsligt så funkade mobilerna !, det var restriktioner för avstånd till borrtornen, man får inte komma närmare än 2,5 nm då kommer vaktbåtarna o jagar bort oss, vem har gett dom tillstånd att bygga alla dessa torn, det är hundratals ? inte vi seglare i alla fall, Gud kanske.
På grund av den obefintliga vinden så körde vi motor i två dygn varför vi beslutade att gå in i Egersund i Norge o tanka.

Oljeplattform, en av väääldigt många.



Gick upp i byn o frågade om generatorremmar mitt problem från England, javistt du har biltema där uppe, gick dit, hur många ska du ha !! vi cet inte hur lyckligt lottade vi är som kan gå ett varav runt kvarteret o i stort sett köpa vad som helst.
Drar direkt vi har tankat o fixat mot Udevalla, ingen vind motström, träligt men till slut kom vi fram till inseglingen och började resan upp till Uvalla i en stenlabyrint, vi var framme vid bryggan kl 0100 och förtöjde därmed var Carribean Tour avslutad, jag kommer att segla hem båten till Hjälmaren i Juni och förhoppningsvis komma hem den 11:e Juli dvs samma datum som jag stack.
Kommer att förbereda ett föredrag om min segling med fokus på material som inte pallar, leverantörer, bemötandet från Tull i olika länder osv ta kontakt på:
 kristerc.jakobsson@hotmail.com

Svensk Granit, känns tryggt.

Kommer att skriva ett avsnitt till som behandlar material, försäkringar, bemötanden från Tull, detta i första hand för presumtiva långseglare (vilket dom flesta av oss är)

Scotland

We left Milford Haven with tidewater may 16 th and hedding for Adrishaig and Crinan Canal, obout 300 nm bethween two and three days.
Och för en gång skull hade vi flyt ha ha, vi prickade tidvattnet i stort sett hela vägen, det är en enorm skillnad att gå mot alt med strömmen. den kan bli flera knop på vissa ställen och kan skapa en mycket dramatisk sjö, kortet varnar på flera ställen för overfalls, men det kommer att bli värre, vi ska så småning om passera det berömda Corryvreckan vilket ska var det fjärde värsta tideracet i världen.
Men nu var det Crinan kanal som gällde, kom fram på eftermiddan, vattnet såg lite lågt ut men vi provar, gick inte alls Cattis stannade direkt utanför vågbrytaren o där var det stopp, gick ut på redden o droppade ankaret.
Efter några timmar såg det bättre ut o vi gick in till en vänte brygga som ligger direkt utanför slussen, det låg redan en Engelsman där men vi fick ligga på utsidan, slussen öppnar inte förräns i morgon, gick upp på den lokala puben o skröt lite om att vi kom från Carribean, bra status.
Började slussa 8,30 på morron och gicg igenom ett Vårfint o blommigt landskap, Rodohdenron växer vilt här, gammalmodiga slussar med en hävarm som man öppnar o stänger med.
Gick direkt ut vid Crinan och till Oban som är en liten stad som ligger på vägen till Cal Ch, på vägen passerar vi Corryvreckan vilket bara namnet ger rysningar, men det var lungt väder o inte särskilt dramatiskt.

 Arne stänger en slussport, kan vara rätt så tungt.


Vi lämnar Oban tidigt på Morron efter att ha hälsat på tjejerna på skolfartyget Älva som vi träffade på Azorerna, o går till Fort William som ligger i början på Calledonian Channel.
Ett fantastiskt landskap öppnar sig med berg som blir högre o högre ju närmare vi kommer FW, på slutet är bergen snötäckta o jag säger till Arne, ser jag i syne eller är det en öppen skidbacke där, vi kollar i kikarn men är inte riktigt säkra, frågar folk på puben på kvällen, jomenvisst dom åker för fullt, HUR MÅNGA ÄR DET SOM VET ATT MAN KAN ÅKA SLALOM I SKOTTLAND DEN 20:E MAY.
Nåja när den första häpenheten lagt sig så var det dags att börja slussa, frågar slussvakten var man kan köpa en Skotsk gästflagga, vänta säger han o kommer med en som jag får gratis !
Här är det andra grejor, hydrauliska slussportar o luckor, vakterna trycker bara på en knapp och i en sluss där det är en bastant o bestämd dam som vaktar går hon o hämtar något o klistrar på våra med slussare, det är en guldstjärna som man får om man har flytväst vilket vi naturligtvis inte har, stannar mitt i kanalen när slussvaktarna tar kväll o går på puben (börjar bli lite tjatigt) o träffar ett gäng Skottar med en motorbåt som vi sitter o pratar med till sena kvällen.
Iväg igen dan därpå och kommer "ned" i Loch Ness där odjuret ska finnas, ser inte till ngt sådant men däremot en turistfälla av största klass, den gamla riddarborgen Urguhart Castle där vi lägger oss på svaj o ror iland, undra hur länge det dröjer innan ngn kommer o ska ha pengar säger jag och mycket riktigt en mycket artig man berättar att vi ska gå upp till entren o pröjsa 7 pengar var.
Kliver runt i slottet med alla turister, mycket sevärt slottet alltså men när man ska käka så ger vi upp, det är en kö som är alldeles för lång för vårat tålamod så vi drar.
Går till Inverness som är slutänden på kanalen o går ut i sealocken 14,30 vilket passar med tidvattnet, man hade hissat tre flaggor vid sidan, Svensk Engelsk o Skotsk, frågar om den Svenska är för vår skull, javisst säger slusskillen justa killar Skottarna.

Milford Haven

Vi har nu legat i Milford i fem dagar och jag har fått möjlighet att se omgivningarna detta på grund av att jagandet efter båtprylar fortsätter, jag har försökt köpa en ny rem till generatorn som börjar bli lite sliten, åk till nästa stad och dael sail säger man till mig.
Hojar iväg på min lilla cykel, det är fem mil !! som tur är så är det Engelska mil, kommer fram till shopen, nää en sån där måste jag beställa säger killen, hur lång tid, fem arbetsdar, nej då köper jag en i milford.
Frågar i en bilverkstad, nej, en verkstad som servar o säljer generatorer, nej till slut får jag tips om ett företag som heter Tom Smith men det ligger fem mil norrut !!
Cyklar igenom ett mycket fint naturområde o kommer fram till en ruin där man har inrett en pub i gammal stil, hittar en fin liten väg som går liksom i ett dike, det är vallar med växtlighet på båda sidorna.
Efter en timmas cykling ger jag upp klockan är sex o det gör ont i A, det luktar vääldigt konstigt här, det finns flera raffinaderier här och jag tror inte att dom är så där jättekul ur miljösynpunkt.
Skruvar dit den gamla remmen, hoppas den håller till Sverige där man kan köpa en i varenda mack.
Men allt är inte dåligt här, det är en fantastisk natur, dom snackar två språk varav det ena är totalt omöjligt att förstå, kanske ett arv från Vikingarna som kom hit på 1000 talet och faktiskt en del stannande för gott här.
Det finns ett fantastiskt museum med en variant på en Svensk flagga utanför, vad är det för flagga frågade jag på museet, den första gubben visste inte men den andra berättade att det var landskapets flagga och det blå upptill symboliserade himlen, det gula solen och det bå i botten havet, det är vår flagg också sa jag lite stolt.
Har kollat på Gribben o dom sista prylarna till båten kommer imorron Onsdag så då drar vi norrut, planerar att gå via Crinan Channel till Caledonian, det ska vara mycket naturskönt där vi får se.

Svensk Flagga ?

Snacka om rotvälska, jag hade inte en aning om att det fanns två språk här men så är det, alla skyltar har dubbel text.

Fitroy

After 11 wet days and night we have to change our goal to Milford marina because we have a bad weather forecast, but Milford in Wales is ok so we stay here for a couple of days.
Men åter till San Miguel på Azorerna , en mycket trevlig ö med varma källor som man kan bada i, blommor i en parkliknande miljö efter vägarna Lotta var salig, men till slut var vi tvugna att lämna och den här gången hade vi fått med en segelluffare av den äldre modellen, Marie från Holland en Fd arkitekt hängde med, skepparn var skeptisk men det visade sig att hon var tuffare än hon såg ut, kunde inte segla men satt sina vakter i ösregn o 15 m med brott över båten, även en viss fuktighet kunde man märka i hennes koj, (hon bodde i A hytten).
Nåja den 7:e fick vi följande på Navtexen: Gailwarning Fitroy Sotherly gale force 8, det finns ett område utanför Biscaya som sträcker sig från engelska kanalen till i höjd med Spanien som heter Fitroy på vädergrekiska och där var vi !!
Vinstyrkan anges i Beaufort och 8 som angavs i det här fallet finns en del förståsigpåare att det inte finns men tyvärr den går till tolv och när man slår upp Reeds Almanc vår bibel läser man följande:
Force 8 17,9-20,7 m/s, tack för det den var åtminstonde från syd tröstade vi oss med.
Vi sjösurrade, kokade vatten, fyllde på spisen o laddade batterierna och väntade, inget hände vinden ökade sakta 10-11, när jag gick av kl 10 blåste det 13 vilket vi är vana vid, somnade sött i min koj.
Kl 12 väcker Arne mig, du får komma upp o hjälpa till att stryka storen, det blåser 19 ööh det tar en stund innan man får på sig alla kläder och vaknar, kolsvart ösregnar och som sagt 19 m, tänder spridarbelysningen, nattsynen spelar ingen roll när man inte ser fockmasten, sjön bryter över båten och att gå upp o ta ner (man kan reva från sittbrunnen men ta ner helt måste man upp på däck) och det är en rysare, går man överbord är chansen att man hittar den väldigt liten.
Arne kopplar o går upp, jag höjdar o sköter fallet och skotet så vi lyckas få ner storen reltivt lätt, beslår och försöker komma på kurs.
På grund av den starka vinden har auton problem och vi snurrar runt två ggr (mycket vatten i Akojen) men till slut kommer vi på kurs och hon gör 7 knop med bara Storstäng o Klyvare.
Dagen efter får jag ett sms från Lotta att vinden kommer att vrida till Nord o öka till 20 !!
Gå österut är hennes råd, där är vinden so, det är inte så svårt att lyda det rådet så vi lägger om och går åt frl håll.
Lotta o Gribben hade rätt så bara efter några timmar kom sydosten med 10-13m o vi kunde rulla ut o hissa en revad stor-
Sedan lullade det på några dagar vi korsar engelska kanalen med alla fartyg att hålla reda på kom in i ett helt stim av fiskebåtar som trålar i tre knop med enorma lampor som blänar om man komme för nära.När vi har 200 nm kvar kommer en ny inte så kul prognos på Navtexen, NV strong Gale och anticyclone ? Anticyclone låter lite dramatiskt men jag har varit ute för det tidigare och slagit upp det i min utmärkt bok Sjötermer på Engelska en AC är alltså högtryck ! vilket vi inte har sett på länge.
Men med tanke på vindprognosen skippa vi Liverpool o går till Milford istället, en stor Kommersiell hamn med en massa pirar som tar emot gasfartyg, ser inte så kul ut men segelhamnen är helt ok, fina duschar o toa, tvättmaskin o all faciliteter-
Pga tidvattnet så kommer man bara in o ut ur hamnen vissa tider så vi får ligga en timme o vänte vid en sluss för att komma in i hamnen, träffar vakthavande Mac Donald ( vad annars) som skakar labb o säger welcome to Wales, det känns rätt bra med vänliga människor.
Hojar runt lite (letar båtdelar, vad annars) Det är Svensk försommar med blommande Magnolia, syren o tom maskrosor, solen skiner o trastarna sjunger, vi kommer att få vänta några dar pga att dom hade inte impellern som jag behövde i lager, impellern är till tömningspumpen till hålltanken, vi har bränt två vilket innebär att det går inte ett tömma tanken och därmed inte att använda toan (hink) blääh, men det grejar sig och i mitten av nästa vecka drar vi mot Calledonian Channel där Anders kommer att ansluta o segla med till Gbg.
Det kan bli ett särskilt nummer, nordsjön kan vara rätt så tuff om den sätter den sidan till men vi ska inte vara i Sverige förräns i början på Juni så det grejar sig nog, återkommer om det.

Utsikt från en PUB i Milford Haven

Sao Miguel

Vi gick från Horta på Lördag kväll kl 22,30 det var meningen att vi skulle komma fram på morron när det äe ljust, vi hade träffat ett gäng (mest tjejer) från Stockholm som var på ett Skolskepp Älvan, och dom ska vara i Liverpool den 10:e Maj kanske en utmaning för Cattis, tveksamt om det går men vi ska försöka.
Men nu var vi på väg till San miguel o staden heter Ponta Delgada anländer mitt i natten (inget ovanligt) lägger oss vid tankbryggan där det redan ligger en Amerikan o väntar, på morron öppnar incheckningen LIKA TREVLIGA människor här, vi behöver skicka hit Amerikanarna på kurs, vi får välja plats i Marinan där det finns hur mycket plats som helst, vi tror vi vet vad det beror på, snackade med en Svensk på Martinique som sa att det går inte att segla i April bara storm o kuling, alltså alla väntar till Maj utom vi.
Har kollat lite på stan och båtaffärerna (vad annars) ser fint ut varuhus o bilarna kör på rätt sida lite småkallt 20 gr dvs som hemma på sommaren.

Har hyrt en bil och ska hämta min fru Lotta på flygplatsen frågan är bara när, lite förvirring vad gäller tider men det ordnar sig det finns bara en flygplats så det är bara att vänta.

BVI British Virgin Irland

Ja det blev inte ST martin som utlovat, efter att ha kryssat mot strömmen i ett dygn efter vi lämnat Puerto Rico började jag titta på alternativ, eftersom vi inte hade några bra erfarenheter av USVI så bestämnde vi att gå till BVI istället, öarna ligger alldeles brevid varandra så det är egalt vilken man går till ur tidsperspektiv.
Men Tullarna förnekar sig inte efter att ha fyllt i Crewlist och en massa andra papper så säger damen att nu får du vänta för det har just kommit en färja !! får sitta o vänta en timme medan nyfikna turister köar till tullen och det går INTE att falla in i kön, 16 us säger damen i luckan, jag pröjsar lydigt, och sen ska du gå tillbaka till immigration jaha 9 us säger den damen sedan får jag tillbaka mina pass och kan dra därifrån.
Vi ligger i en hamn som heter Road Harbour och här får man känna på den Amerikanska mentaliteten, Cattis ser ut som en kanot här, bommen vi ligger vid är 20 m lång och ingen båt är mindre än 50 fot, dom flesta betydligt större, det finns el som vi inte kan ansluta, alla har tryckvatten anslutet och kabeltv, wifi som jag använder nu, kort sagt dom här är värre bryggseglare än hemma, ett antal restauranger här uppe där man får en portion som lätt räcker för två, lite jobbogt för mig som bara brukar ta ett litet äpple.
Ska dra iväg med tvätten till en stor dam som jag har snackat medoch sedan börja shoppa för crossingen, vi räknar med tre veckor vilket drar mycket godis, mjölk o juice, vatten gör vi själva däremot diesel behöver vi men när jag frågar damen i Harbour office så rycker hon på axlarna, dielsen är slut, när kommer den frågar jag, vet inte !! hoppas att hitta någon annan mack annars får vi bära kannor.

Kaparn i sina nya RÖDA byxor (alla vet väl att man måste segla över A för att få ha röda B)

PR 2

Ligger kvar någon dag till på Puerto Rico, åker till Ponces med Pam o Marcel på Torsdagkväll o käkar, på Fredan så tar vi storbåten o drar ut till öarna o dyker, dom hittar en massa kongasnäckor som dom ska koka o vi ska käka ikväll, om vi vågar, dom ser lite läskiga ut.
Ska lämna Puerto Rico på Lördag morron för att ta oss till ST Marten för att bunkra för trippen till AZ där jag ska träffa min ÄLSKADE FRU som jag inte sett på nästan fyra månader, ska bli spännande, på tal om spänning så har vi kollat på Gribfilerna för seglingen och det ser ut att vara riktigt starka vindar i höjd med Bermuda, det matar på det ena lågtrycket efter det andra, så planen är gå norrut tills vi hittar sydvästen och åk på den ända till AZ, hoppas det funkar.

Kaparn äter banan i vattenfallet

Pam on her way to the Dinghy

Puerto Rico

Anländer till PR, Salinas sent på eftermiddan, hittar inte hamnen utan vi lägger oss på svaj o jag tar dingen o rekar, det finns nämligen en hamn, vi ser båtar men inte hur man kommer dit, enligt sjökortet så är det bara 0,9m djupt där.
Träffar en Amerikan i hamnen som gör ett väldigt enkelt sjökort på hamnen o vi drar iväg mot den, det ska finnas vita bojar som man ska följa, vilken sida frågar jag it dosent matter säger han, men på väg in så kör vi fast i leran, en av bojarna flyger upp o sätter sig i ett träd, det är ingen boj utan en fågel typ vit häger men sen så hittar vi in, hamnen verkar dock lite för grund för oss.
Försöker checka in i hamnen men det går inte, ringer tullen o dom säger, ni måste gå till Ponca för att checka in, kan vi ta en bil frågar jag, nej ni måste ta med båten, det är 25 nm och tar nästan hela dan, och hoppar in till tullen, vi vill se din Visa säger dom jag, visar vår visa som vi fixat,det här är inget visa säger dom, det här är ett ESTA noch gäller bara om du kommer med ett flygplan eller ett kryssningsfartyg, men vi är samma gubbar säger jag, dom tittar väldigt strängt på mig, vänta här.
Efter två timmars dividerande får jag beskedet, i morron bitti måste du gå till banken o hämta 585 us dollar per man, har ni något kryssningstillstånd, nä ok då får du betala 19 us till !!
och du måste vara här 9 på sekunden ööh.
Åker tillbaka till Arne som ringer Pamela vår kontakt här o ber henne kolla om vårt gamla Visa inte gäller, hon får inte tag i någon som kan svara så på morron så drar vi till banken o lyckas ta ut pengarna efter en hel del letande, kommer tillbaka till tullen en timma sena, inga problem säger dom.
Vi betalar och den kvinnliga tullaren säger vänta här, tar det lång tiden timma säger hon, vi går o äter, och sitter o väntar nu har det gått två timmar.
Sitter o sover då kommer det en kille som heter Rodrigues o hämtar oss, han intverjuar mig, var är jag född, vad jobbar jag med, hur lång är jag vikt osv, sedan tar han fingeravtryck på alla fingrarna, ett kort o producerar ca 15 st papper om mig.
Nu är det Arnes tur, det går mycket fortare för honom jag vet inte varför, kanske för att varit i USA o jobbat tidigare, nu är kl nästan 1400 på em o vi måste dra som raketer från Ponca.
Kommer till Salinas i solnedgången, går på grund igen men kommer loss med hjälp av seglen o droppar ankaret längst ut i hamnen.
Ringer Pamela som vi egentligen kommit för att träffa och hon dyker upp på Restaurangen där vi käkar middag och lämnar över paketet med Antennen till AIS:en så om vi nu får dit den så kommer man att kunna se oss på webben.
Vi kommer att dra på Fredag till ST Marten o bunkra för den långa resan till Azorerna, vilket är ca 2300 nm fågelvägen, men räknar med att det kommer att bli längre då vi antagligen måste gå norrut innan vi hittar rätt vindar till AZ.

Antiqua

Lamnade Dominica pa kvallen och drog till Antiqua lite drygt 100 nm sa vi var framme vid lunch, fin segling som vanligt la under den stora on Guadelupe vilken vi valde att inte stanna pa.
Kom fram till English Harbour vilken ar den mest frekventerade hamnen pa on, en gammal Engelsk orlogshamn som man borjade bygga pa 1700 talet, en del av byggnaderna ar restaurerade och anvands som krogar o butiker men det finns ocksa museum en del riktigt fina sadana.
Akt runt lite for att hitta delar till vindgeneratorn, borde finnas har eftersom det ar en Amerikans generator o vi ar ju inte sa langt ifran US men icke sa nicke.
Nasta anhalt ar Puerto Rico dar vi ska traffa Reinharts flickvan Pamela och lamna tillbaks en del bocker som jag lanat o kanske fa den nya antennen till AIS en, om nagon undrar varfor den inte fungerar sa ar svaret att antennen gick sonder tre dar fran Gran C.
Har snorklat lite pa revet har ute, hamnen ar valdigt bra skyddad, en 3:a pa skyddade hamnar skalan men man kan se atminstonde tva vrak vid revet som kan vara resultatet av en orkan och kanske daligt fortojt fartyg.
Omman ska tavla i batstorlek sa ar det har ratt stalle, den ena baten ar storre an den andra, pa varvet haller man pa att renovera en klassisk skonare som ar minst 100 fot och gar ca 4 m djupt imponerande skuta men vi far halla tillgodo med Cattis vilket ar helt ok med nytt roder o auto sa ar det rena semestern att ga vakt, hon gar av sig sjalv o man behover bara kolla sa att man inte krockar med andra batar eller om vinden vrider skota om seglen.

Dominica

Hittade till slut en Autopilot i hamnen Marine på den södra delen av Martinique, monterade den o drog på eftermiddan till Dominice, bra segling ca 8 knop auton funkar, vilken lycka o kommer fram mitt i natten till Rosseau på Dominica.
Hyr varsin Fyrhjuling o åker till vattenfallen i bergen, häftig upplevelse i botten på fallet finns en lite bassäng där Arne o jag äter banan under fallet. På väg till Boiling lake som ligger högre upp i bergen så smäller det till och min cykel blir instabil, punka bara att åka hem igen.
Vaknar på morron halv fem av tuppar som gal, var är jag ? vi ligger nära land o där är det rena landet här, drar till nästa stad på Dominica som heter Portsmouth, man kan ana att Fransmänne o Engländarna slogs om dom hät öarna och disponerade dom några år i taget-
I Portsmouth så finns en flod som heter Indian river som är riktigt häftig, följde med en guide som berättar en del det är mangrove träd och massor av djur o växter där, Pirates of Carribean spelades in en del här. Mitt i alltihopa ligger det en bar lite annorlunda i en regnskog, Besättningen på Fulmar Erik o Solbritt som är värda en egen historia, dom bor på Svalbard norr om Norge jag tror på ca 80:e och ägnar sig åt att köra hundsläde med turister är med oss, vi bjuder guiden på en rompunch o då glömmer han tid o rum och pratar så till slut måste vi peka på klockan, nu må vi dra, äter middag på Big papas restaurang med Fulmar och gör sedan sjöklart för att gå till Antiqua ca 110 nm, dar kl 2100.

Martinique

Startade kl 0630 från Rodney bay och styrde nästan rakt nordlig, halvvind för första gången på två månader, bra gång loggen fastnar på 8 knop så vi kommer fram redan på förmiddan, droppar ankaret under Fortet som har gett namn åt huvudstaden Fort a France.
En som det känns modernare stad än hittils, man kör på rätt sida (höger) det finns Macdonalds osv. problemet är att alla snackar Franska vilket inte är vår bästa gren.
ker runt med dinghen o letar båtshoppar och vi hamnar i en vik som är skeppskyrkogård, det ligger massvis med vrak o rostar här, man kan ana en gammal steamer och även bogen på en gammal klipper, synd att dom är så förstörda, nåja hittar några båtshoppar på andra sidan udden, Raymarine ?? nä prova där, så där håller det på men skam den som ger sig, vi fortsätter leta (annars kommer vi inte hem till gamla Svedala) Auton måste fixas.

Gammal Stäv från en Klipper som har blivit en holme.

ST Lucia

After one night sailing we Approch ST Lucia the strong wind as we had been very veek under the leeward of the ireland.
Från att ha gjort 3,5 knop för bara riggen o 7-8 knop under överseglingen så blev det i stort sett bleke varför efter ett antal timmar i skvalpvatten så startade vi maskin och gick in i rodney bay.
Kastade ankar o tog dinghen in för att checka in, samma strul som vanligt hon som ska ta betalt är på lunch (o dom andra vill eller kan inte) efter tre försök att få betala gav jag upp o gick, kanske får jag fängelse man vet inte här.
Var inne på Hardware affären o kollade på grejor, träffade en Norrman som sa Kiss va ?? Keep It Simple Stupid vilket betyder, skaffa inte en massa grejor som går sönder hela tiden, lätt att säga men cattis är redan fullproppad med prylar så det är lite sent.
Var inne i en elaffär o frågade om Autopiloten, jovisst det går att få fram prylar på fem arbetsdagar men vi väntar till en annan ö, kanske lite billigare där, kan berätta att kaffet på minimarket i hamnen kostar 25 dollar av deras valuta vilket gör ett kilopris om 300:- skr !!.
Vi går till Matinique på Tisdag, det är bara 35nm dit går på en dag, där finns det tydligen mer båtshoppar po grejor.

Kryssningsfartyg i Rodney Bay

Bridgetown Barb

ska försöka berätta lite om Bridgetown där vi fortfarande ligger, det finns ingen marina för gästande båtar utan vi ligger på svaj i Carlisle Bay,
utanför badstranden, jag har en känsla av att en del damer inte skulle gilla detta, dyningen går in och hon rullar kraftigt ibland, det blåser så hårt att varje gång vi är iland så blir vi genomblöta på återresan (det kan bero på den vårdslösa dinghydrivern också) nåja man tar dingen in till förbi bro nr 1 på styrbordsida finns en kaj vid en park där man kan lägga till, då är man down town direkt, man får passa sig för dom kör som galningar och dessutom på fel sida så man tittar åt fel håll innan man lär sig.
Bukten vi ligger i begränsas i söder av en udde där Hilton Hotel ligger, mest Amerikaner o Engelsmän (rika) åt andra hållet finns färjeterminalen med en aldrig sinande ström av turister, man bara matar på med ett dygns intevall, det finns köpcenter direkt vid färjeterminalen och som sedan förföljer dom stackars turisterna hela vägen in till stan.
Staden är rätt fin med tre st broar relativt tätt, en liten hamn i slutet på älven men bara för local yachts, köpcenter och mera köpcenter, olika marknader och torgförsäljare som säljer rätt fräscha grönsaker o frukt.
Racebanan för hästar där vi var i lördags ligger en kvarts promenad från Hilton hotel eller Yachtklubben som ligger nästgårds där vi kan lägga dingharna under överrenseende, en nackdel är att där är det surf så man får inte ha söndagsblåsan på när man ska iland (bada) även när man sk ut kan det vara problem, det finns också lokala "bussar" det är toyotabussar som knökar in 10-15 pers och sen kör som dårar genom stan, kostar 2 BB dollar dvs 7 skr vilket är billigt, annars är priserna högre eller lika hemma vilket är lite förvånande då levnadsstandarden verkar mycket lägre här (åtminstonde bland en del).
Vi har sökt o fått bekräftat Visum till USA så nu är det bara o dra, nej inte riktigt, vi har en del kvar med båten, kanske Torsdag och då är det bara 87 nm till ST Lucia peace of cake säger Arne.

Part Two

Ja efter att auton var lagad sa lopte det pa nagra dagar, for dom som akt Vasaloppet vet ungefar hur det kanns, ar vi aldrig framme snart, men pa den 7:e dagen hande det nagot, jag hade haft hundvakten och sov till gryningen da sager Arne  det kommer ett Fartyg, slar pa AIS en och ser att det ar Storm Ranger men hon gor bara 6 knop och har kurs rakt pa oss, nar hon kommer narmare gar hon ner till 2.5 kn Arne o jag tittar pa varandra Pirater!
Jag borjar ta pa mig sjoklader och plocka fram emergency sacken men Arne sager, dom kommer att doda oss, sag inte det sager jag det ar ju vi som ar varda pengar har, vantar men inget hander nu ar det bara 1.5 nm till henne, jag plockar fram dom vapen vi har, inte mycket ett harpungevar o nodraketer som kan vara nog sa besvarliga se lungt vatten.
Inget hander, ska jag ropa upp henne ja gor det o fraga hur vadret blir (ett lampligt samtal med pirater) naja jag ropar Storm Ranger Storm Ranger this is Swedish Sailvessel Catalina do you read me over, han svara direkt bryter pa ryska eller jag vet inte hur somaliska later, men han svarar att dom har maskinproblem och driver fan trot men vi seglar framfor deras stav o inget hander, vi drar en suck av lattnad nar hon forsvinner bakom dyningarna.
Sedan gar det nagra dar igen sen ar det fardigt, nar vi har fyra dygn kvar och jag har vakten (alltid) regnet oser ned och det blaser 15 m borjar auton krangla, jag sitter pa durken bakom ratten och aterstaller den men till slut gar det inte langre Arrne skriker jag det ar dags igen, han vet vad att gora och kollar loss auton, samma fel som forra gangen och nu ar det slut pa material, handstyra, vi gar ned pa en timmas vakter vilket inte kanns sa langt pa natten men somnen blir lidande och pa morron ar koncentrationen dalig sa vi drejar bi och sover tva timmar.
Vaknar lite piggare och fortsatter pratar med Lotta pa Sat phonen och det ar roda pilar dvs hard vind resten fram till Barbados, och det blir det regnet kommer i byar liknande vara askbyar hemma och da sticker vinden upp i 15 m och det blir mycket svart att styra for man ser ingenting.
Pa kvallen den 29:e borjar vi se on men vi ska runda o angora pa sydvastsidan sa det ta en stund, regnet okar till skyfall, plotsligt ser jag en lanterna rakt forut, det ar en stjarna sager arne men den ar gron sger jag dessutom ar det molningt o da brukar man inte se stjarnor ok det ar en segelbat, vi gar om den o far den pa var styrbordsida sedan forsvinner den o vi ser inte till den nat mer.
Ropar upp Mark som ligger i Carlise Bay och ska lotsa oss in, en Amerikan svarar och en viss forvirring uppstar men sen kommer Mark in och sager att han tander en stralkastare som ska vagleda oss in, gar upp jamsides med dom o tackar for hjalpen gar ut en kabellengd och droppar ankaret puuh 14 dagar o 9 timmar lite jobbigt, vi har slorat vilket gor att vi seglat 2173 nm isallet for 2019 men det var det vart, baten gar fortare och hon rullar inte sa farligt seglen stabiliserar namligen, ett antal grejor har gatt sonder ska gora en egen lista pa det, kan vara bra for presumtiva atlantseglare att lasa, aterkommer om Barbados

Bridgetown Barbados

Yes after 15 days and 9 ours we approach Carlise Bay in Bridgetown, it was at 11 pm so it was very dark and the wind was obout 15 m the last tree ours and the rain was heavy, but our freind Mark and Sue give us a good help to fibnd our way in to the harbouer and in the morning they show up with fresh bread and fruit, god bless them.
Men innan jag berättar om vår resa vill jag berätta om en del andra (olycks)bröder o systrar i Mindelo Cap V. En tysk som vi pratade med hade gått ca 200 m från Cap V när han vaknar en natt av att en båt kör rakt in i sidan på honom, det var en Kinesisk fiskebåt som körde ett stort hål i båten och klippte av toppvantet så masten gick omkull, på VHF en sa han im sorry och stack !! tysken fick gå för motor tillbaka och fick slut på soppa som han lyckades tigga till sig av ett fartyg, alla som har gått mot vinden till Mindelo i sundet vill vad det vill säga vind 15-17 m ström upp till 4 knop och en mycket krabb sjö men han klarade det och reparerade båten o riggen o stack en vecka före oss, har inte sett honom sen dess, hoppas att han klarat den här gången.
En annan kille hade tagit ombord en tjej i 30 års åldern, i hamnarna är det rätt mycket folk som kommer o frågar om dom får följa med o segla mest ungdomar, studerande som har tagit ett sabbatsår och båtluffar runt jorden, det här var en sån böna, efter 3-4 dar blev hon sjuk med starka smärtor i magen och blev bara sämre, capt styrde mot Cap Verde för att få läkarhjälp men alla som läst SY Glädjen förstår hur det slutade, hon dog innan dom kom fram i brusten blindtarm och killen som betraktas som redare med ansvar för pass ekonomiskt o juridiskt fick betala motsvarande 30000:- skr för att bli av med henne.
Tre st båtar vara en Svensk en Norsk Svensk o en Fransman hade motorhaveri pga. vatten i maskin, lätt gjort när man seglar i hög sjö på undanvind o avgasslangar är felmonterade.
Nåja med det i minnet drog vi iväg den 14:e alla hjärtans dag lite kändes det som: jag undrar vad som ska gå sönder nu då ch mycket riktigt daqg tre på natten ökade vinden, vi gick för babords halsar och vid en by på ca 15 lovar hon upp, autopiloten svarar som den ska men fastna på dikt styrbord, jag kastar mig på ratten, den sitter som ber o går inte att rubba, tittar på vindindikatorn och kastar mig ner på durken när bommen kommer (gipp) pang nånting hände med bommen, tänder pannlampan, bomfästet har gått av vi masten o bommen hänger i rodkicken o släpar på sprayhooden, på några sekunder har den effektivt sågat sönder min nya sprayhood. Väcker Arne som försöker få loss auton, under tiden går vi runt i cirklar med fladder i alla segel, får ner storen o lyckas surra den , vi får loss autopiloten o kan börja styra igen !! om ni inte har styrt på havet på natten så prova nån gång, dom som gillar handstyrning får sitt lystmäte, det är kolsvart, om det är moln finns inga stjärnonr att styra på så man får starrbliga på kompassen o vindinstrumentet men vi fixar det och när det blir ljust drejar vi bi och lagar storbommen, det är fästet i masten som gått av,(nytt sedan i fjol) sedan autopiloten det är en bricka som har som funktion att ta upp dom axiella krafterna på styrarmen som gått rätt av, den är 25 mm i dia och har ett hål med en sprint på 4 mm rätt igenom, var hittar man en sån här 1633 m från Barbados ? vi börjar leta, kanske att man kan ta en bit fån den gamla hjärtstocken som gick sönder i Cap V, vi börjar med den men den är 35 mm, vi kan fila av den säger Arne, jo säger jag menb då är vi nog framme innan dess, går ned för att leta mer material och vad hittar jag i min låda, en bricka som är 25 mm och rätt tjocklek, det kanske finns en gud i alla fall, vi sätter igång o borrar gålet o slår i sprinten,skruvar ihop o när klockan är sex seglar vi igen-
Forts följer.

Caribbean

Today Monday we have done the last thing before crossing A, tonigt we will meet Soraya and her boyfriend and eat a typically Swedish meal (pannkaka) and tomorrow morning we will leave Cap Verde.
Vi börjar nästa acklimatisera oss här, känner en massa människor o börjar förstå lite Creole men nu måste vi dra, ska vi vara hemma i Sverige i Juni så blir det i stort sett bara en U-sväng i C.
Var o Klarerade ut idag, gick först till marinpolisen, ja du ska skriva i dom här papperen båten hemadress Crewlist osv, men det har jag ju redan gjort en gång nä nä skriv, sedan skickade dom mig till Tullen som hänvisade tillbaka för jag måste visa papper på att jag checkat ut, så där höll vi på etrt tag innan jag äntligen blev klar, är rätt säker på att dom har kvar mitt Certifikat på båten, som tur var har jag färgkopior så jag hoppas att det funkar på Barbados, dom kan vara rätt så knepiga att ha o göra med dom här gubbarna.

Elsäkerhet a la Onavevarvet, här går inte säkringen i första taget, bra för oss när vi skulle svetsa o slipa samtidigt.

Den Flytande baren i Marinan, där hänger en del gubbar hela dagarna, man får inte ha anlag för sjösjuka för när dyningen går hög så far hela baren fram o tebaks.
En liten historia från den roderlösa seglingen, efter tre dar så började vi vänja oss vid att styra henne uta roder, nödrodret funkade skapligt o så länge det blåste så gick hon skapligt o blåste gjorde det mellan 10 o 15 m, SG hade lagat mat, någon gryta med potatis o grönsaker, ganska salt för vi anvånder havsvatten för att spara vatten, kaparn hade bytt om till middan, tog den djupa tallriken (vi äter jämt på djupa till havs) satte sig i sittbrunnen, och börjar äta, för det mesta så rider Cat fint över vågorna men ibland kommer det  i otakt o det här var ett sånt tillfälle, en våg bröt över sittbrunnen rakt över Capt som blev dyblöt o fick tallriken rågad med havsvatten, fick hälla av o maten blev ändå saltare men det var bara o äta o tiga.
Nåja nu hoppas vi på slör o läns och då ska vi segla med bara jagare o storstäng, spänna upp biminitaket o låta båten sköta sig själv.2019 m till Bridgetown Barbados

Sjöösäättttning

Idag Lördag it was time the ship goes to sea, Arne and i stod at the portside ready to jump, because it dosent feel seafty. vagnen skakade och när vindbyarna som alltid blåser här tog i så såg man att hela båten rörde sig åt styrbord, när vi kom längre ned på slipen började dyningen göra sig påmind, varje gång det kom en våg skakade hela slipvagnen och sjön stänkte ända upp i sittbrunnen trots  att det var ca 3 m ned till vattnet.
När vi kom flott stod hela båten o slog mot slipvagnen kändes som att gå på grund vid varje våg, lossade alla tamparna vilket var många och kom iväg till priset av en mantågstötta vilket var ett billigt pris när man kollar på sina olycksbröder.

Utsikt från en slipvagn, grabbarna måste simma ut med en tamp för lutningen å slipen
är så dålig så man måste dra ut båten via ett block ca 100 m ut.
Måste berätta en seglarhistoria, när vi kom fram till marinan efter sjösättningen kommer en liten orange dinge med en tjej i och frågar om hon får komma ombord, jomenvisst hon ser trevlig ut och heter Maud o kommer från Belgien.
Hon letar efter en båtplats till Brasislien där hon ska cykla till Patagonien, men hur långt är det frågar jag 550 mil över  bergen !! jag tror dom heter Anderna, själv frågar jag javisst, hon bor på en Fransk båt just nu med en ensamstående mamma med ett barn på ett år !!ur går det till havs, sådär säger hon babyn tar mycket tid o dom har ingen fungerande autopilot så dom får handstyra, puuh vi som tyckte att vi har det jobbigt.a vi ska bunkra vinka ajö till Soraya o Hennes kille sedan dra vi Måndag Tisdag med eller utan Maud.

Färdig

Efter en hektisk helg och ett antal resor tii UR vår suveräna leverantör är vi klara, det är bara det att nu går det inte att sjösätta, dyningen är för grov vid sliprampen och vinden blåser från sidan så det är risk att hon välter på slipvagnen, kvaliten är inte den bästa på grejorna, när Arne skulle ställa sig på en balk så lossade den undre delen av hans tyngd!! på den vagnen står det 13 ton Catalina med riggen på, vi har säkrat ett fall i en annan container för säkerhets skull, vore inte kul om det gick åt he nu när vi är klara,
När vi kommer i sjön så ska vi städa hela båten, allt är gult av dammet som ryker heka tiden, tvätta alla kläder o sängkläder, tampar skot osv, göra vatten och shoppa, sedan drar vi från det här stället.
Vi är sist i raden, dom andra Svenskarna drog i förra veckan och hade igår 1000 m kvar till Brasilien.
Tyvärr så har vi drabbats av ett nytt avhopp, SG som hade bråttom hem hade inte tid att vänta utan flög hem igår utan sina bankkort, hoppas att han kom hem.
En liten beskrivning av varvet, Orlando vår granne, en gammal sjöman bor i en gammal tysk segelbåt sedan två år, en gubbe bor i en gammal styrhytt osv. man bör se det för att förstå hur det är.

New Rudder

Paulo the guy who fix all the material to us, many thanks to him and his firm UR. Universal Refticicato

Onave Varf

Vi jobbar för fullt med det nya rodret, har haft en makalös tur som hittat den bästa firman på Cap Verde UR som hjälper oss med Material, dom har svarvat en ny hjärtstock i massiv rf , fräst hål i brickorna som ska bli tenar 4 st 10 mm. fräst ur för krysskilen, borrat o gängat för lagren och svarvato pressat in ett nytt axiallager till nedre lagringen. Paulo som chefen heter har dessutom fixat plåt 2 mm rf, rod till bakkant o lånat ut sin svets som vi använder, suverän o duktig kille, han har jobbat tidigare på det stora varvet här (som inte tar små segelbåtar) jag var där o frågade och chefen sa, ju större båt deto bättre, nåja på Onsdag eller Torsdg går skutan i sjön igen, vi har passat på o slipa o lägga på ny antifouling, kanon med två duktiga besättningsmän, SG harslipat o Målat, Arne fixa med Paulo o dirigerar svetsaren som i detta fallet är Kaparen.
En liten hundhistoria från varvet, det finns bara en toa på varvet, den har inget vatten o dörren är borta dessutom låser dom ytterdörren när kontorspersonalen går hem så kaparen gick bakom en Container för att drilla, kommer en hund i full karriär, hon har tydlign sina valpar där, biter sig fast i benet på kapt som inte har något vapen med sig utan får kuta för fullt, baddade med den gamla Jeltsinen funkar till det mesta hoppas att hon inte har rabies för isåfall är det färdigseglattrots nytt roder.

Arne drar fast den nedre lagringen på den färdiga övre delen på rodret.

På Land

Jo nu ligger skutan på land och det var som vi redan har konstaterat, svetsarna i hjärtstocken har gått sönder, godset har gett med sig för klent gods, offerdeleni plast är borta och på styrbordsidan är det mesta plasten borta, man ser den gamla skarven väldigt tydligt så det är dåligt lagat.
Nu ska vi ta kontakt med det stora varvet för att försöka få en ny hjärtstock svarvad, sedan rostfritt stål alt glafiber till skalet, vi fär se vad som finns, det här är inte Sverige där man kan hitta material överallt.

++

lägg märke till att det är inte vi som kapat upp hålet, det är resultatet av en dålig lagning som med lite otur kunde ha kostat oss livet, man ser också tenarna som har släppt helt i hjärtstocken pga for klent gods.

The Rudder Again

After five  days ince  we left GC it happend again the rudder was gone !! we have some strong wind 12-17 m sek then we have a broach and after that the rudder feels strange, Styrmärket som visar när rodret är midskepps har plötsligt flyttat sig 30 gr styrbord och et kändes svampigt att styra, autopiloten funkade inte (beroende på att hjärtstocken vridigt sig) kaparn gick ned för att kolla på styrningen via luckan till maskin, vad är det som skvalar ?? det forsar in vatten vänder mig och tittar in i ruffen, durkarna och alla konserburkar dansar runt i vattnet, vi har tagit in 3 kbm vatten på några minuter.
Arne o kap börjar täta med en handduk medan SG börjar länsa, pumpen funkar inte fullt med skräp i silen, rensar och pumpar ut inom en timme.
Börjar kolla på vad gör vi nu, det börjar bli kväll och blir snart mörkt, vi får styra för hand o går ned på tvåtimmarspass det känns som att styra en bil med superglapp i styrningen där utslaget blir 30 gr åt ena hållet o lika åt andra hället, tenderar att öka och när Arne som har sitsta passet på natten är det kört, hon lägger sig med back i storstängen och stannar där utan att det går att stryra,
På morgonen när det ljusnar så prövar vi med någon typ av drivankare för att få båten att styra, funkar sådär, tar kontakt vis sat telefonen med vår fantastiska försäkrinskille Tommy på Pantaenius, han såger att vi kan överge båten om vi vill o larma något fartyg eller försöka ta oss till Brasilien ellr Cap Verde, kollar på sjökortet 1855  m till Barbados 350 m till Vap V, till Cap måste vi gå relativt högt ca 40 gr vilket inte är så lätt utan roder men vi försöker, skotar seglen för kryss och tillverkar ett nödroder av spinbommen.
Funkar skapligt , vi gör 4-5 knop, vind mellan 10.15 m, på fjärde natten avtar vinden och båten börjar gå i cirklar, sitter i natten o tänker på Bismarck som jag nyss läst.

Vi prövar att stötta med motorn o det går skapligt men sakta, vi kommer att hamna väst om Cap V pga vinden o ström. När vi äntligen efter fem dygn kommer fram till sundet mellan öarna ökar vindet till ca 15-17 m, spinbommen går av och vi konstaterar att det är omöjligt för oss att ta oss till San Vicente, ringer Tommy som fixar en Tugboat Happay Hooker, HH tug us to the horbour in San Vincente Mindelo Habour in a wery windy sound 15-17 m and rather big swell, the capt have a five ours shover in salt water so he have to take the skigoogles on, so here we are waiting for help from the varf, but in afraid we have to somthing for our self if somethings gonne happend, We have meet a very nice Couple Arthur an Soraya her who can speak Swedish and they are to wery good help for us,

Avhopp nr 1

Det första avhoppet är redan ett faktum, Lotta min fru och gast har bestämst sig för att åka hem ifrån GC istället för Barbados, hon kommer att hoppa på senare istället
Men fortfarande är det tre gubbar som drar, vinden ligger fortfarande på syd och uppåt tio meter dvs kryss i skrynklig sjö så vi väntar till imorron Lördag, nu har vi inte samma tidspress när Lotta lämnar så vi kan ta det lite lugnare dessutom har vi köpt mat till fyra pers så att vi kan ligga ute en vecka ytterligare utan problem.
Hittade ett nytt fel igår på matarkabeln till bogpropellern som hade korroderat av ! mycke konstiga fel i en båt, nåja vi har en kanonbra båtafär här som har i stort sett allt (utom gummistroppen fjong).Fixar till det sista idag med utlarering och nyklar od. så drar vi imorron.

The Crew incl Lotta

 

Hoppet

Nu är hela besättningen samlad, Lotta, Arne SG och undertecknad, samt Annika som är med som turist och åker hem på Fredag, åker runt på GC för att bunkra och samtidigt kolla lite på ön. Vindgeneratorn det ständiga gisslet funkar fortfarande inte, köpte en ny på Ebay som visde sig vara inte komplett utan vi försöker laga den gamla och har beställt reservdelar från Spanien som kommer imorgon !! hoppas vi. Men när bunkringen och reparationerna är klara så drar vi, Lotta som har bråttom hem börjar redan kolla på hemresa från Barbados, vi andra tänker väl ta det lite lugnare och segla norrut via ST Lucia och ST Barth till Puerto Rico där vi ska träffa Pamela som är Reinarhrds flickvän och som bor där sedan ett antal år.
Efter det så är kaparn intresrad av att göra ett strandhugg på Cuba, skulle vara kul att se Hemingvays krog där, vi får se hur mycket tid vi får, den första lilla orkanen har tydligen redan snurrat igång. We will leave to Barbados at the end of this week but hopfully not on Friday because its the 13:e and the Capt is rather supiscus obout the 13:th but anayway we will soon leave.

Uggla som rastar på däck (Biscaya)