onsdag 30 maj 2012

Scotland

We left Milford Haven with tidewater may 16 th and hedding for Adrishaig and Crinan Canal, obout 300 nm bethween two and three days.
Och för en gång skull hade vi flyt ha ha, vi prickade tidvattnet i stort sett hela vägen, det är en enorm skillnad att gå mot alt med strömmen. den kan bli flera knop på vissa ställen och kan skapa en mycket dramatisk sjö, kortet varnar på flera ställen för overfalls, men det kommer att bli värre, vi ska så småning om passera det berömda Corryvreckan vilket ska var det fjärde värsta tideracet i världen.
Men nu var det Crinan kanal som gällde, kom fram på eftermiddan, vattnet såg lite lågt ut men vi provar, gick inte alls Cattis stannade direkt utanför vågbrytaren o där var det stopp, gick ut på redden o droppade ankaret.
Efter några timmar såg det bättre ut o vi gick in till en vänte brygga som ligger direkt utanför slussen, det låg redan en Engelsman där men vi fick ligga på utsidan, slussen öppnar inte förräns i morgon, gick upp på den lokala puben o skröt lite om att vi kom från Carribean, bra status.
Började slussa 8,30 på morron och gicg igenom ett Vårfint o blommigt landskap, Rodohdenron växer vilt här, gammalmodiga slussar med en hävarm som man öppnar o stänger med.
Gick direkt ut vid Crinan och till Oban som är en liten stad som ligger på vägen till Cal Ch, på vägen passerar vi Corryvreckan vilket bara namnet ger rysningar, men det var lungt väder o inte särskilt dramatiskt.

 Arne stänger en slussport, kan vara rätt så tungt.


Vi lämnar Oban tidigt på Morron efter att ha hälsat på tjejerna på skolfartyget Älva som vi träffade på Azorerna, o går till Fort William som ligger i början på Calledonian Channel.
Ett fantastiskt landskap öppnar sig med berg som blir högre o högre ju närmare vi kommer FW, på slutet är bergen snötäckta o jag säger till Arne, ser jag i syne eller är det en öppen skidbacke där, vi kollar i kikarn men är inte riktigt säkra, frågar folk på puben på kvällen, jomenvisst dom åker för fullt, HUR MÅNGA ÄR DET SOM VET ATT MAN KAN ÅKA SLALOM I SKOTTLAND DEN 20:E MAY.
Nåja när den första häpenheten lagt sig så var det dags att börja slussa, frågar slussvakten var man kan köpa en Skotsk gästflagga, vänta säger han o kommer med en som jag får gratis !
Här är det andra grejor, hydrauliska slussportar o luckor, vakterna trycker bara på en knapp och i en sluss där det är en bastant o bestämd dam som vaktar går hon o hämtar något o klistrar på våra med slussare, det är en guldstjärna som man får om man har flytväst vilket vi naturligtvis inte har, stannar mitt i kanalen när slussvaktarna tar kväll o går på puben (börjar bli lite tjatigt) o träffar ett gäng Skottar med en motorbåt som vi sitter o pratar med till sena kvällen.
Iväg igen dan därpå och kommer "ned" i Loch Ness där odjuret ska finnas, ser inte till ngt sådant men däremot en turistfälla av största klass, den gamla riddarborgen Urguhart Castle där vi lägger oss på svaj o ror iland, undra hur länge det dröjer innan ngn kommer o ska ha pengar säger jag och mycket riktigt en mycket artig man berättar att vi ska gå upp till entren o pröjsa 7 pengar var.
Kliver runt i slottet med alla turister, mycket sevärt slottet alltså men när man ska käka så ger vi upp, det är en kö som är alldeles för lång för vårat tålamod så vi drar.
Går till Inverness som är slutänden på kanalen o går ut i sealocken 14,30 vilket passar med tidvattnet, man hade hissat tre flaggor vid sidan, Svensk Engelsk o Skotsk, frågar om den Svenska är för vår skull, javisst säger slusskillen justa killar Skottarna.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar